Font size: default · big · bigger

Arbetsdefinition av antisemitism

Syftet med detta dokument är att ge en praktisk handledning för att identifiera incidenter, samla data och stödja arbetet med och efterlevnaden av lagstiftning som rör antisemitism.

Arbetsdefinition: ”Antisemitism är en viss uppfattning om judar, som kan uttryckas som hat mot judar. Retoriska och fysiska uttryck för antisemitism riktas  mot judar eller icke-judar och/eller deras egendom, mot judiska gruppers institutioner samt religiösa  byggnader och platser.”

Därtill kan sådana uttryck även rikta sig mot staten Israel, uppfattad som ett judiskt kollektiv. Antisemitismen  riktar återkommande anklagelser mot judar för att konspirera i syfte att skada mänskligheten och används ofta för att skuldbelägga  judar för ” saker som går fel”. Antisemitismen uttrycks i tal, skrift, visuella former och handlingar, och använder sig av illvilliga stereotyper och föregivna negativa karaktärsdrag.

Med hänsyn tagen till den övergripande kontexten inbegriper, men begränsas inte, samtida exempel på antisemitism i offentligheten, medier, skolor, arbetsplatser och religiösa sammanhang:

  • Krav på, hjälp till eller rättfärdigande av mord eller angrepp på judar i namn av en radikal ideologi eller utifrån en extremistisk syn på religion.
  • Lögnaktiga, avhumaniserande, demoniserande och stereotypa anklagelser mot judar som sådana eller om makt som judar kollektiv påstås besitta – exempel på detta är i synnerhet, men inte enbart, myten om en judisk världskonspiration eller om judar som kontrollerar medier, ekonomi, regeringar eller andra samhälleliga institutioner.
  • Beskyllningar mot judar som kategori för verkliga eller inbillade oförrätter som begåtts av enskilda judar eller grupper av judar, eller för dåd som utförs av icke-judar.
  • Förnekelse av faktumet, omfattningen, metoderna (t ex gaskamrar) eller avsikten bakom folkmordet på judarna under andra världskriget (Förintelsen), som utfördes av nationalsocialisterna i Tyskland och deras anhängare och medbrottslingar.  
  • Beskyllningar mot judarna som kategori eller Israel som stat för att ljuga ihop eller överdriva Förintelsen.
  • Beskyllningar mot judiska medborgare för att vara mer lojala mot Israel, eller mot föregivna intressen som världens judar påstås hysa, än mot sina egna nationers intressen.

Följande är exempel på hur antisemitismen manifesterar sig i förhållande till staten Israel, när man tar hänsyn till den vidare kontexten:

  • Förnekelse av det judiska folkets rätt till självbestämmande, exempelvis genom påståendet att staten Israels existens utgör en rasistisk skapelse.
  • Tillämpning av dubbla måttstockar genom att kräva ett agerande av Israel som inte förväntas eller krävs av någon annan demokratisk nation.
  • Användning av symboler eller bilder som är förbundna med klassisk antisemitism (t ex påståenden om att judar dödade Jesus eller om ritualmord) för att karaktärisera Israel eller israeler.
  • Jämförelser mellan dagens israeliska politik och nazisternas politik.
  • Att hålla judar som kollektiv ansvariga för staten Israels agerande.

Kritik mot Israel som är i paritet med vad andra länder utsätts för kan emellertid inte betraktas som antisemitisk.

Antisemitiska handlingar är kriminella när lagen definierar dem som sådana (i vissa länder till exempel förnekelse av Förintelsen eller distribution av antisemitiskt material).
Kriminella handlingar är antisemitiska när måltavlan för attackerna, oavsett om det är människor eller egendom (byggnader, skolor, religiösa lokaler, begravningsplatser), väljs därför att de är eller uppfattas som judiska eller kopplade till judar.
Antisemitisk diskriminering
är förnekelsen av judars chanser att ta del av tjänster som finns tillgängliga för andra, och är olagligt i många länder.

© Translation by EUROPEAN FORUM ON ANTISEMITISM